Tre månader senare och jag skriver fortfarande brev som inte skickas
skriver fortfarande sms men påminner mig själv om att du är borta innan jag hinner trycka på skicka.
Jag går in i varenda parfymaffär och sprutar Elizabeth Arden i hela min väska. Green tea.
Känner doften smyga sig upp till min näsa, känner stenen i magen som växer sig allt större.

Jag saknar dig lite som man saknar en vän som varit bortrest i några veckor
innan jag inser att du inte kommer hem igen, aldrig någonsin.

Ikväll dricker jag te ur muggen som du alltid drack ur när du var här. Din mugg.
Känner värmen sprida sig i hela kroppen, känner stenen i magen som växer sig allt större.

Och det är så sjukt att tänka att det är tre månader sedan du tog dina sista andetag.