Det var ett tag sen jag uppdaterade nu. Livet flyter på precis som vanligt skulle man kunna säga - med fyllor, panik och dimmor. Jag har fortfarande fruktansvärda mardrömmar som får hela mitt inre att spricka i små, små bitar.
Jag ser och hör saker jag aldrig upplevt förut, saker jag inte förstår - saker som ingen annan förstår.
Cigaretterna smakar död, rädslan stryper mig, ångesten kryper som maskar under huden och döden har väl aldrig känts så lockande som nu.

"take what you want
i'm down on my knees (it's alright)
take what you want
i'm starting to bleed (it's alright)
take what you want
and then you can leave (it's alright)"