Jag har lite svårt att minnas att jag någonsin har känt annorlunda än idag. Men det vet jag egentligen att jag har.
Michis var här och hälsade på igår, det var fint. Vi satt i min säng och lyssnade på Ebba Grön och Håkan Hellström, åt godis som hon hade med sig och pratade. Jag fick låna en liten skyddsängel att krama också. Jag var glad och hade till och med duschat, sminkat mig och bytt kläder.

Sen några timmar, minuter - jag vet inte vilket har hela mitt liv rasat. Av ingen anledning alls.
Jag har bara varit invirad i filten med för hög musik.  När folk frågar mig saker och väntar på svar har jag redan glömt bort frågan, när jag väl har svarat så minns jag inte vad jag har sagt, än mindre varför.

Nu har jag varit på Magelungen i ungefär tre dagar, det har väl gått okej.
Jag har läst två och en halv böcker och lyssnat på en miljon skivor ungefär. Fast helst vill jag hem, dricka ett par öl och se på film. Känns helt sjukt konsigt att vara här på en fredag och lördag, jag är inte alls van. Vad gör man när man inte dricker? Hur klarar man av det?

Ingen har hälsat på ännu, det är väldigt ensamt och jag har knappt pratat med några av dom andra som bor här.
Nu ska jag försöka lista ut vart närmaste affären ligger, så jag kan köpa cigg.
Puss och hej.

Det gnager i huvudet och det spikar i magen. Jag är trött, redan, men vågar inte riktigt sova än.
Men efter en shot och Stilnoct så ska jag nog komma i säng även idag. Det gör man ju alltid tillslut.
Hösten är verkligen här (och förhoppningsvis snart borta igen) och det känns i hela kroppen. Den rör sig lite slöare och tankarna går åt fel håll. Helst vill jag bara gömma mig under täcket tills det blir jul.

Imorgon blir min sista dag i min lilla skola, lite sorgligt, för jag har faktiskt trivts väldigt bra och har faktiskt jobbat ihop ett betyg i svenska. Vi ska äta ute imorgon som ett litet avsked.
På fredag flyttar jag alltså till Magelungens behandlingscenter.

Det är fredag, jag är hemma och är helt nykter, inte ens bakis - tro det eller ej. Känns väldigt annourlunda och konstigt.
Det har varit en rätt fin dag idag ändå, gled runt i stan med Amanda och Anna, åt lite mat.
Jag åkte hem och åt ännu mer mat med familjen, sen kollade jag på film med mamma och pappa.
Nu sitter jag här och är lite väl sugen på en grogg, men jag antar att jag åtminstone borde vänta tills pillret känns i kroppen. Om det funkar behöver jag kanske helt enkelt ingen sprit.
En relativt bra dag måste jag säga, men det är någonting som ligger och gnager och jag kan inte riktigt hålla mig lugn.

Imorgon blir förhoppningsvis en bra dag. Kanske en "hejdå-vi-ses-nästa-månad"-fika med Amanda.
Träffa Stephanie och Lotta, ta bussen hem till mig, äta mat och supa. Kanske någon skräckfilm, kanske alldeles för hög musik. En mysig brudkväll med bra brudar och massa sprit.