vila i frid
Jag var elva år när jag gick på min första match på Råsunda. Ett år senare fick jag mitt första årskort i julklapp. Det är inte många matcher jag missat sedan dess.
Råsunda har varit den enda platsen på hela jorden där jag har kunnat släppa allting annat.
Mina monster har inte kommit åt mig där, det har varit min trygga plats.
När alla andra har försvunnit en efter en har Norra ståplats alltid funnits kvar. Tills nu.
Tanken på att aldrig mer få kliva in på Råsunda, kliva upp på en blå, solblekt stol och sjunga "Å, vi e AIK" är skrämmande. Aldrig mer. Det vänder sig i magen.
Hela den här säsongen har bestått av "sista gången", sista premiären på Råsunda, sista derbyt, sista allsvenska matchen, sista matchen.
Sista matchen har spelats nu. Vi har gått in på Råsunda för sista gången, vi har plockat på oss stolar, skyltar, gräs och nät.
Det här kapitlet är slut nu. Nu börjar ett nytt.
råsundas allra sista match
Torsdagen kom. Mycket fortare än önskat dessutom. Torsdagen då den allra sista matchen på Råsunda spelades. Det var förstås bittert att förlora på en straff i 93:e minuten men den här kvällen kändes det nästan oviktigt. Den här kvällen handlade om någonting annat.
Niclas var svettig och nöjd efter första halvleken.
Jag ville aldrig att det skulle ta slut, jag ville stå kvar just här och bara känna. Sjunga. Hoppa. Men matchen tog slut.
Viktor Lundberg sjöng en ramsa.
Och Daniel Tjernström höll ett kort tal.
En tyst minut följt av den sista "Å vi e AIK".
Vissa grät, andra plockade på sig vad de kunde. Många gjorde både och.
Sen kom polisen som tyckte att det fick räcka och delade därmed ut en del batongslag.
europa league
Igår var det återigen dags för fotboll då AIK tog emot PSV Eindhoven. Efter ett fruktansvärt snyggt mål av Bangura vann vi matchen med 1-0. Grymt!
Tre typer av människor jag hatar på fotboll:
- Hen vars ordförråd endast består av orden fitta och hora.
- Hen som skriker "jävla blatte" eller "jävla neger" till motståndarlagets spelare. Redan där förstår man att människan ifråga är en idiot men det kan ändå vara värt att påpeka att även vårat lag består av många färgade spelare.
- Hen som är så jävla full att hen under halva matchen står med ryggen mot planen för att prata med sina vänner.
råsundas sista allsvenska match
Så blev det till slut dags för den sista allsvenska matchen någonsin på Råsunda. En fruktansvärt märklig och sorglig känsla. Dagen till ära promenerade gamla AIK-profiler runt planen. Fint.
1-0!
2-0! Och Malmö fick åka hem med en tredjeplats istället för ett guld. Fint.
derbyseger
I det sista derbyt någonsin på Råsunda så spöade vi Djurgårn med tre jävla noll! Känns så helvetes, jävla fint!
