liverpool - bättre sent än aldrig



När vi hade vinkat av Lisa beställde vi varsin öl som gick sådär att dricka.




Vi hade en fantastisk utsikt från vårat hotellrum, det firade vi med öl, cigg och chips.
Den här fina fiskmåsen satt nedanför vårat fönster och tittade på oss i minst en timme innan den flög iväg. Vi döpte honom till Steffen och han kom tillbaka till oss varje kväll hela veckan.





Vi bestämde oss för att åka i det turistiga hjul vi kvällen innan såg från vårat fönster. Det var mycket vackert.






Vi gick en rundtur inne på Anfield Road vilket faktiskt var en jävligt rolig grej. Tittade in i omklädningsrummet, pressrummet och sånt.





Det var så fina små hus på våran promenadväg runt arenan.

I princip varje eftermiddag gick vi till hotellet och vilade våra värkande fötter med öl. Och cigg. Och chips. Igen.






Middag på fantastiska Rockerfellas, det kändes som att vi var med i Grease.



Vi var förstås tvungna att ta en öl på Cavern. Absolut ett ballt ställe men musiken var så fruktansvärt hög att det rann vätska ur mina öron. På riktigt. Börjar jag bli gammal?



Resten av kvällen tillbringade vi på vårat favoritställe, jazzcaféet Mello Mello.


Dinglis och gänget duschade bort fotsvetten och spelade lite kort innan vi gick och la oss.

Här är de påväg till Manchester.


Manchester krossade mitt hjärta, det var verkligen en besvikelse. Jag hoppas att det beror på att vi hade alldeles för lite tid och bara hann se ytterst, ytterst lite.




Vi gick på gratismuseum vid Albert Dock i flera timmar.











Tillbaka på jazzcaféet, om jag bodde i Liverpool skulle jag hänga här från morgon till kväll. Helt fantastiskt!


När vi satte oss på en bänk för att vila fötterna dök den här lilla flickan upp och dinglade med benen i tio minuter innan hon skuttade iväg igen.



Tillbaka på Rockerfellas, ja ni ser ju vilket grymt ställe.





Vi letade rätt på ett ställe vi blivit tipsade om, vi kom dit ganska tidigt så vi var i prinicp själva. Snyggt och bra musik! De hade en jävligt rolig tavla där de hade bytt ut tunnelbanestationerna mot artister och band. Den satt vi och tittade på hur länge som helst.




Det här stället hade en fruktansvärt mysig innergård där man kunde sitta. Bra band och billig öl. Grymt!


Vi gick vidare och upptäckte en krog där man satt i små celler. Jävligt ballt, men det kändes lite som en bordell.

På vägen hem köpte vi med oss en pizza som vi delade på i sängen.


Sista dagen, vi åt lunch och hängde i gräset vid Albert Dock. Ignorera att jag ser både likblek och flintis ut, Dinglis är snygg åtminstone.


En sista promenad i staden. Resultatet blev en mycket lättare plångbok och en mycket tyngre väska.



Med tanke på att vi skulle upp nästan mitt i natten så tillbringade vi den sista kvällen på hotellet där de bjöd oss på varsin öl!

Vi bestämde oss ändå för att ta oss en sista tur i turisthjulet. Här är Dinglis och gänget på väg tillbaka till hotellet. Människorna i bilarna vände sig om för att titta vad vi höll på med, konstigt nog.



När Fredrik packade gick jag omkring och fotade vårat rum.



Vi sa adjö till hotellet och tog en taxi till flygplatsen.

Hej då Liverpool och hej Sverige!

timbuktu och hoffmaestro


Förra lördagen så tog jag och Fredrik bussen till Skeppsholmen och mötte upp resten för att äta middag på Elmy innan det var dags för konsert.







Timbuktu & Damn! som i vanlig ordning var helt, helt fantastiska.




Och så Hoffmaestro. De två sista, sjukt snygga bilderna är tagna av min bror.

min fina

Nu är Skrållan äntligen hemma igen och allt har gått bra. Det ska nog lösa sig det här.

RSS 2.0