givetvis höll jag inte det jag sa om att jag skulle svälta.
allt jag gör tar någonannan över, tar min plats. jag gör det inte tillräckligt bra.
snart har jag ingentingalls kvar, mycket snart. ingenting!

hursomhelst. jag ska bli "intervjuad" eller något av en/två DBT-tanter på måndag. känns mest konstigt & nervöst.
blir jag bedömd som att jag inte behöver deras hjälp så är det ju ingen idé med någonting. då är det accepterat att jag dör.
samtidigt så; blir jag bedömd som att jag behöver deras hjälp så blir jag stämplad som sjuk.
jag vet inte.
jag vill inte.
jag orkar inte.
hejdå. fuckers.