oh, people you never understand me
Bloggen är vid liv igen, om det är bra eller dåligt vet jag inte.
I fredags var det The Sounds med pappa (eftersom att jag inte hade fått gå in utan honom), Felitchia, bror, Calle och Evelina (F:s syster) + Evelinas tjej och kompis. Vi stod utanför från klockan 18 tror jag. Sen fick vi platserna längst fram i mitten. Dom skulle börjat klockan 21, men det var två band som spelade innan, det första var okej, det andra var bara fjantigt. Det var trångt och långtråkigt att stå och vänta. Till sist kom dom iallafall och jävlar vilken lycka. Tröttheten var som bortblåst. Det var en skitbra spelning, men den på Viking Line var bättre.
I lördags var det partaj med Felitcia, och jävlar vad vi kan partaja sen. En kvarting brännvin, tre öl och en flaska vin gjorde vi slut på.
Jag mådde lite illa ett tag och satte mig vid toan, sen var jag snabbt igång igen!
Sen smög sig ångesten på och Felitchia la mig i sängen och jag grät och hade mig.
Efter ett tag av gråt och hemskheter (tack till dom som var så snälla) gick jag upp och Felitchia höll mig i handen och fixade så att Trexe (hennes bästa killkompis) laddade ner Broder Daniel. Och så satt vi och snackade tills jag blev glad igen.
Senare när alla hade somnat satt vi i köket, syster F och jag och snackade skitlänge. Klockan åtta ringde mamma och tyckte att det var dax att åka hem, så hon kom och hämtade oss.
Skitfulla fortfarande och jävlar vad vi måste luktat skit.
När vi kom hem gick vi och sov. Vaknade med 1000 liter ångest och en jävla huvudvärk.
Förut sket jag fullständigt i bakfyllor, men nu blir dom fan hemskare och hemskare för varje gång.
Igår låg jag i sängen hela dagen, förrutom dom få stunder jag satt vid datorn.
Idag är det samma sak. Jag är trött, less, förvirrad och vet inte alls vart jag ska ta vägen.
Natten var hemsk. Jag blir så förvirrad att jag inte vet vart jag är eller vad jag gör. Ingenting alls blir logiskt. Orden blir konstiga meningar, lampan blir ett ansikte, tv:n blir myror, sängen kunde likagärna varit något annat. Det rycker i handtaget, och någon skrattar. Jag förstår ingenting.
I fredags var det The Sounds med pappa (eftersom att jag inte hade fått gå in utan honom), Felitchia, bror, Calle och Evelina (F:s syster) + Evelinas tjej och kompis. Vi stod utanför från klockan 18 tror jag. Sen fick vi platserna längst fram i mitten. Dom skulle börjat klockan 21, men det var två band som spelade innan, det första var okej, det andra var bara fjantigt. Det var trångt och långtråkigt att stå och vänta. Till sist kom dom iallafall och jävlar vilken lycka. Tröttheten var som bortblåst. Det var en skitbra spelning, men den på Viking Line var bättre.
I lördags var det partaj med Felitcia, och jävlar vad vi kan partaja sen. En kvarting brännvin, tre öl och en flaska vin gjorde vi slut på.
Jag mådde lite illa ett tag och satte mig vid toan, sen var jag snabbt igång igen!
Sen smög sig ångesten på och Felitchia la mig i sängen och jag grät och hade mig.
Efter ett tag av gråt och hemskheter (tack till dom som var så snälla) gick jag upp och Felitchia höll mig i handen och fixade så att Trexe (hennes bästa killkompis) laddade ner Broder Daniel. Och så satt vi och snackade tills jag blev glad igen.
Senare när alla hade somnat satt vi i köket, syster F och jag och snackade skitlänge. Klockan åtta ringde mamma och tyckte att det var dax att åka hem, så hon kom och hämtade oss.
Skitfulla fortfarande och jävlar vad vi måste luktat skit.
När vi kom hem gick vi och sov. Vaknade med 1000 liter ångest och en jävla huvudvärk.
Förut sket jag fullständigt i bakfyllor, men nu blir dom fan hemskare och hemskare för varje gång.
Igår låg jag i sängen hela dagen, förrutom dom få stunder jag satt vid datorn.
Idag är det samma sak. Jag är trött, less, förvirrad och vet inte alls vart jag ska ta vägen.
Natten var hemsk. Jag blir så förvirrad att jag inte vet vart jag är eller vad jag gör. Ingenting alls blir logiskt. Orden blir konstiga meningar, lampan blir ett ansikte, tv:n blir myror, sängen kunde likagärna varit något annat. Det rycker i handtaget, och någon skrattar. Jag förstår ingenting.
Kommentarer
Trackback
