se mig i ögonen, se vad jag ser

Jag har inga ord. Eller tvärtom, jag har alldeles för mycket ord.
För mycket ord för att kunna skriva ner dem, eller formulera utan att det blir osammanhängande och konstigt.
Jag funderar på att berätta allting för Camilla, hur ont allt gör och hur det spikar i magen. Hur blicken försvinner och hur jag tappar kontrollen. Över allt.
Att jag inte har någon kontroll. Alls. Det finns ingen hejd på någonting.
Jag halsar vodkan ren när jag känner att jag kanske börjar nyktra till, för just den känslan är så hemsk. Att nyktra till.
Jag står inte ut med den.
Jag funderar på att berätta om hur rädd jag är. Hur hela kroppen skakar och hjärnan verkar sluta fungera. Den vill liksom inte tänka klart. Den får inte tänka klart.
Berätta att händer det inget drastiskt snart, jävligt snart, så dör jag. I mars dör jag.
Berätta om hur rädslan tar över hela mig när jag ska sova. Hur det skriker i huvudet, ja i nästan hela kroppen skriker det.
Jag funderar på att berätta om hur illa människor kan göra mig och hur dom gör det, gång på gång, fast dom vet att det gör ont, att det gör fruktansvärt ont.
Hur arg och förbannad jag kan bli på dem, för det gör ju så ont!
Hela min värld rasar när något inte går som det ska. Det faller som ett korthus.
Det går så fort. Jag är så skör.
Herregud, ni kan väl ge mig en kram åtminstone? En varm kram, en ärlig kram.
Berätta om hur stort mitt behov av nya sömntabletter är, hur tokig jag blir annars. För ja, tokig blir jag, på riktigt.
Jag sliter av mig håret, det ramlar av skitmycket, jag river i tapeterna, jag bankar mig med allt hårt jag kan hitta.
Hela jag slits i stycken. Ge mig nya piller, jag måste få sova!
Herregud, ni vet att jag har ont, förbannat ont. VARFÖR GÖR NI INGENTING?!
Lyssna på mig.

det enda som hörs är en talande tystand
och tapeterna lyssnar när väggarna viskar
det är diesel i luften

och skymningen kom som en sång över staden jag nöp
mig i armen men visst var jag vaken men tanken var skör
som jag ätit en burk nembutal
jag mötte en ängel som tog mig i handen
hon ledde mig upp och ut över taken
hon sa vinter i himlen och syra och sex sakrament

ashes to ashes av jord är du kommen
så flyg som ett tal - som ett tal från balkongen
ashes to ashes av jord är du kommen och som
jord ska du gå härifrån

Kommentarer
Postat av: Michis

jag saknar dig, verkligen.
tur för mig att jag är spelledig i helgen, annars hade jag fått disaa volleybollen, för vi måste träffas. jag saknar dig så :*

2007-03-18 @ 21:43:23
URL: http://fudge.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0