Mitt i allt mörker har en stjärna dykt upp och räddat min tillvaro, Fredrik. Och jag älskar honom.
Vi har tillbringat en hel del tid med varandra varje dag i minst två veckor, jävligt fint.
Det har blivit en hel del alkohol dom senaste helgerna så den här helgen är tänkt att bli alkoholfri - rätt svårt med tanke på att det finns en hel platta öl hemma.
Nu måste jag gå, men jag lever alltså fortfarande. PUSS.